Analys · Grundskola · Läsåret 2025/26

Friskolor mot kommunala skolor — vem har högst meritvärde, och beror det på skolan?

Elevviktat har fristående grundskolor ett meritvärde på 249,4 mot 227,6 för kommunala — +21,8 poäng, räknat över 485 respektive 1 097 skolor med redovisat värde. Lärarbehörigheten går åt andra hållet: 75 % av lärarna i kommunala skolor är behöriga mot 69 % i fristående (elevviktat). Mot vad elevunderlaget förutsäger (SALSA) ligger 48 % av de fristående åk 9-skolorna över förväntan och 15 % under, mot 20 % respektive 32 % för de kommunala — så en stor del av meritvärdesgapet är elevsammansättning, inte skola.

Årets sammanställning: Skolrapporten 2026 →

Analysen i siffror

Meritvärde, fristående249,4

485 skolor · 148 860 elever

Meritvärde, kommunala227,6

1 097 skolor · 433 160 elever

Behöriga lärare, fristående69 %

687 skolor

Behöriga lärare, kommunala75 %

3 656 skolor

Diagram

Meritvärde åk 9 per län — kommunala mot fristående (elevviktat)

Kommunala
Fristående

Örebro
Kommunala: 210,0 · 28 skolor
Fristående: 256,2 · 10 skolor
Västmanland
Kommunala: 212,9 · 24 skolor
Fristående: 242,5 · 13 skolor
Halland
Kommunala: 225,2 · 36 skolor
Fristående: 253,3 · 13 skolor
Uppsala
Kommunala: 227,4 · 42 skolor
Fristående: 255,2 · 17 skolor
Värmland
Kommunala: 213,9 · 33 skolor
Fristående: 239,6 · 5 skolor
Södermanland
Kommunala: 217,6 · 22 skolor
Fristående: 243,1 · 16 skolor
Västernorrland
Kommunala: 209,3 · 31 skolor
Fristående: 234,4 · 9 skolor
Blekinge
Kommunala: 209,6 · 17 skolor
Fristående: 234,1 · 7 skolor
Jämtland
Kommunala: 223,8 · 29 skolor
Fristående: 247,9 · 4 skolor
Västerbotten
Kommunala: 220,5 · 42 skolor
Fristående: 243,6 · 8 skolor
Västra Götaland
Kommunala: 221,4 · 177 skolor
Fristående: 243,0 · 70 skolor
Östergötland
Kommunala: 219,6 · 42 skolor
Fristående: 239,7 · 21 skolor
Kronoberg
Kommunala: 217,3 · 26 skolor
Fristående: 234,4 · 6 skolor
Kalmar
Kommunala: 218,7 · 27 skolor
Fristående: 235,2 · 9 skolor
Skåne
Kommunala: 231,4 · 173 skolor
Fristående: 247,8 · 70 skolor
Dalarna
Kommunala: 213,4 · 34 skolor
Fristående: 229,6 · 8 skolor
Gävleborg
Kommunala: 213,7 · 28 skolor
Fristående: 229,3 · 11 skolor
Stockholm
Kommunala: 245,3 · 206 skolor
Fristående: 259,2 · 167 skolor
Jönköping
Kommunala: 217,9 · 38 skolor
Fristående: 231,5 · 9 skolor
Gotland
Kommunala: 213,5 · 7 skolor
Fristående: 225,1 · 3 skolor
Norrbotten
Kommunala: 218,2 · 35 skolor
Fristående: 229,2 · 9 skolor

Rikssnitt 233,2

Län där båda huvudmantyperna har minst 3 skolor med redovisat meritvärde, sorterade efter hur mycket högre de fristående ligger. Skalan börjar på 150 för att skillnaderna ska synas — läs avstånden, inte staplarnas längd.

Per län

Län	Kommunala	Fristående	Skillnad	Skolor (kom / fri)
Örebro län	210,0	256,2	+46,2	28 / 10
Västmanlands län	212,9	242,5	+29,6	24 / 13
Hallands län	225,2	253,3	+28,1	36 / 13
Uppsala län	227,4	255,2	+27,8	42 / 17
Värmlands län	213,9	239,6	+25,7	33 / 5
Södermanlands län	217,6	243,1	+25,5	22 / 16
Västernorrlands län	209,3	234,4	+25,1	31 / 9
Blekinge län	209,6	234,1	+24,5	17 / 7
Jämtlands län	223,8	247,9	+24,1	29 / 4
Västerbottens län	220,5	243,6	+23,1	42 / 8
Västra Götalands län	221,4	243,0	+21,6	177 / 70
Östergötlands län	219,6	239,7	+20,1	42 / 21
Kronobergs län	217,3	234,4	+17,1	26 / 6
Kalmar län	218,7	235,2	+16,5	27 / 9
Skåne län	231,4	247,8	+16,4	173 / 70
Dalarnas län	213,4	229,6	+16,2	34 / 8
Gävleborgs län	213,7	229,3	+15,6	28 / 11
Stockholms län	245,3	259,2	+13,9	206 / 167
Jönköpings län	217,9	231,5	+13,6	38 / 9
Gotlands län	213,5	225,1	+11,6	7 / 3
Norrbottens län	218,2	229,2	+11,0	35 / 9

Elevviktade medelvärden. Skillnad = fristående minus kommunala, i meritpoäng.

Vad siffrorna inte säger

Meritvärdet speglar i hög grad vilka elever som går på skolan. Fristående skolor har i genomsnitt elever med högre utbildade föräldrar; Skolverket har återkommande visat att skillnaden mellan skolformerna krymper kraftigt när man tar hänsyn till elevbakgrund. SALSA-raden är därför den mest rättvisande jämförelsen på den här sidan.
Andelen betyg över eller under provbetyget säger hur betygen förhåller sig till proven — inte vem som sätter rätt betyg. Slutbetyget bygger på hela årets arbete och provbetyget på ett provtillfälle, och eleverna skiljer sig mellan skolformerna; små skolor, oftare fristående, saknar uppgift.
Fristående är inte en enhetlig grupp: koncernskolor, föräldrakooperativ, konfessionella skolor och små stiftelser skiljer sig mer sinsemellan än från kommunala skolor. Huvudmannasidorna visar samma mått per skolkedja.

Så har vi räknat

Grundskolor i Skolverkets register med ett redovisat meritvärde i årskurs 9 (1 582 skolor läsåret 2025/26) delas efter huvudman: kommunal eller enskild (fristående). Varje medelvärde är elevviktat — en skola med 600 elever väger 600 gånger en med en elev — och båda huvudmantyperna räknas med samma metod, den som också ger kommunernas meritvärde på Velja.

Lärarbehörighet (andel lärare med legitimation och behörighet i ämnet) räknas på samma sätt över de skolor som redovisar uppgiften. Betyg mot provbetyg är Skolverkets jämförelse elev för elev: andelen elever vars slutbetyg i svenska, engelska och matematik var högre respektive lägre än deras eget provbetyg, sammanlagt över skolformens skolor (varje skola väger med sina elever) läsåret 2024/25; Skolverket redovisar ett ämne när minst 15 elever har båda betygen. SALSA är Skolverkets egen modell: den anger per skola om det faktiska meritvärdet ligger över eller under vad föräldrarnas utbildningsnivå, andelen nyinvandrade och andelen pojkar förutsäger; här räknas hur många skolor av varje typ som ligger minst tio poäng över respektive under.

Skolor utan redovisad uppgift ingår inte i den siffran — inget värde fylls i. Små skolor saknar oftare värden eftersom Skolverket sekretessbelägger små grupper.

Underlaget på Velja

Vanliga frågor

Har friskolor högre meritvärde än kommunala skolor?

Ja, elevviktat 249,4 mot 227,6 läsåret 2025/26 — +21,8 poäng. Men skillnaden förklaras till stor del av elevsammansättning: mot vad SALSA förutsäger ligger andelen skolor över och under förväntan mycket närmare varandra mellan skolformerna.

Har friskolor fler behöriga lärare?

Nej. Elevviktat är 75 % av lärarna i kommunala grundskolor behöriga mot 69 % i fristående (2025/26). Skillnaden syns i nästan alla län.

Sätter friskolor högre betyg i förhållande till nationella prov?

Läsåret 2024/25 var 19 % av slutbetygen i svenska, engelska och matematik i de fristående skolorna högre än elevens provbetyg och 6 % lägre; i de kommunala skolorna 23 % och 7 % (Skolverkets jämförelse elev för elev, 386 respektive 1 021 skolor). Andelarna säger inte vem som sätter rätt betyg: slutbetyget bygger på hela årets arbete och provbetyget på ett provtillfälle, och eleverna skiljer sig mellan skolformerna.

Varför är siffrorna elevviktade?

Ett oviktat medel över skolor låter en skola med 30 elever väga lika mycket som en med 900. Elevviktat svarar på frågan ”hur går det för eleverna i respektive skolform”, och det är samma metod som Veljas kommunsiffror och rikssnittet på skolsidorna använder.

Fler analyser

Källor

Läsåret 2025/26 · Senast uppdaterad: september 2026

Skolverket — Planned Educations API: Skolverkets öppna API — meritvärde, lärarbehörighet, nationella prov och elevantal per skolenhet
Skolverket — SALSA (SIRIS): SIRIS — modellberäknat meritvärde per skolenhet, läsåret 2024/25
Skolverket — Sök statistik (SIRIS): Relationen mellan nationella prov och slutbetyg, årskurs 9 — andelen elever per skola med högre, lika och lägre slutbetyg än provbetyget

Analysen räknas om vid varje publicering från samma data som skol- och kommunsidorna; den kan därför inte beskriva en äldre årgång än de. Vill du använda siffrorna: ange Velja och Skolverket som källa.