Analys · Grundskola · Läsåret 2024/25 (betyg), 2025/26 (personal)

Friskolor mot kommunala skolor — vem har högst meritvärde, och beror det på skolan?

Elevviktat har fristående grundskolor ett meritvärde på 249,1 mot 226,0 för kommunala — +23,1 poäng, räknat över 482 respektive 1 055 skolor med redovisat värde. Lärarbehörigheten går åt andra hållet: 75 % av lärarna i kommunala skolor är behöriga mot 69 % i fristående (elevviktat). Mot vad elevunderlaget förutsäger (SALSA) ligger 47 % av de fristående åk 9-skolorna över förväntan och 17 % under, mot 21 % respektive 32 % för de kommunala — så en stor del av meritvärdesgapet är elevsammansättning, inte skola.

Meritvärde, fristående

249,1

482 skolor · 148 290 elever

Meritvärde, kommunala

226,0

1 055 skolor · 421 460 elever

Behöriga lärare, fristående

69 %

690 skolor

Behöriga lärare, kommunala

75 %

3 586 skolor

Diagram

Meritvärde åk 9 per län — kommunala mot fristående (elevviktat)

Kommunala
Fristående

Örebro
Kommunala: 207,9 · 26 skolor
Fristående: 253,9 · 10 skolor
Västernorrlands
Kommunala: 208,4 · 29 skolor
Fristående: 246,4 · 9 skolor
Värmlands
Kommunala: 213,7 · 30 skolor
Fristående: 250,1 · 5 skolor
Gotlands
Kommunala: 205,0 · 7 skolor
Fristående: 239,0 · 3 skolor
Kronobergs
Kommunala: 213,6 · 25 skolor
Fristående: 245,2 · 6 skolor
Hallands
Kommunala: 222,7 · 31 skolor
Fristående: 251,7 · 13 skolor
Blekinge
Kommunala: 211,7 · 16 skolor
Fristående: 237,7 · 7 skolor
Uppsala
Kommunala: 226,9 · 42 skolor
Fristående: 252,3 · 17 skolor
Dalarnas
Kommunala: 213,1 · 34 skolor
Fristående: 237,9 · 8 skolor
Västmanlands
Kommunala: 213,7 · 24 skolor
Fristående: 238,4 · 13 skolor
Södermanlands
Kommunala: 219,5 · 19 skolor
Fristående: 243,3 · 16 skolor
Östergötlands
Kommunala: 218,4 · 39 skolor
Fristående: 240,5 · 21 skolor
Västra Götalands
Kommunala: 220,1 · 169 skolor
Fristående: 242,0 · 69 skolor
Skåne
Kommunala: 228,7 · 167 skolor
Fristående: 248,7 · 68 skolor
Norrbottens
Kommunala: 216,5 · 32 skolor
Fristående: 235,6 · 9 skolor
Kalmar
Kommunala: 220,7 · 29 skolor
Fristående: 238,4 · 10 skolor
Gävleborgs
Kommunala: 210,2 · 27 skolor
Fristående: 226,3 · 12 skolor
Stockholms
Kommunala: 242,0 · 202 skolor
Fristående: 258,0 · 165 skolor
Jämtlands
Kommunala: 221,9 · 28 skolor
Fristående: 237,6 · 4 skolor
Jönköpings
Kommunala: 217,4 · 38 skolor
Fristående: 231,0 · 9 skolor
Västerbottens
Kommunala: 223,7 · 41 skolor
Fristående: 235,2 · 8 skolor

Rikssnitt 232,0

Län där båda huvudmantyperna har minst 3 skolor med redovisat meritvärde, sorterade efter hur mycket högre de fristående ligger. Skalan börjar på 150 för att skillnaderna ska synas — läs avstånden, inte staplarnas längd.

Per län

Län	Kommunala	Fristående	Skillnad	Skolor (kom / fri)
Örebro län	207,9	253,9	+46,0	26 / 10
Västernorrlands län	208,4	246,4	+38,0	29 / 9
Värmlands län	213,7	250,1	+36,4	30 / 5
Gotlands län	205,0	239,0	+34,0	7 / 3
Kronobergs län	213,6	245,2	+31,6	25 / 6
Hallands län	222,7	251,7	+29,0	31 / 13
Blekinge län	211,7	237,7	+26,0	16 / 7
Uppsala län	226,9	252,3	+25,4	42 / 17
Dalarnas län	213,1	237,9	+24,8	34 / 8
Västmanlands län	213,7	238,4	+24,7	24 / 13
Södermanlands län	219,5	243,3	+23,8	19 / 16
Östergötlands län	218,4	240,5	+22,1	39 / 21
Västra Götalands län	220,1	242,0	+21,9	169 / 69
Skåne län	228,7	248,7	+20,0	167 / 68
Norrbottens län	216,5	235,6	+19,1	32 / 9
Kalmar län	220,7	238,4	+17,7	29 / 10
Gävleborgs län	210,2	226,3	+16,1	27 / 12
Stockholms län	242,0	258,0	+16,0	202 / 165
Jämtlands län	221,9	237,6	+15,7	28 / 4
Jönköpings län	217,4	231,0	+13,6	38 / 9
Västerbottens län	223,7	235,2	+11,5	41 / 8

Elevviktade medelvärden. Skillnad = fristående minus kommunala, i meritpoäng.

Vad siffrorna inte säger

Meritvärdet speglar i hög grad vilka elever som går på skolan. Fristående skolor har i genomsnitt elever med högre utbildade föräldrar; Skolverket har återkommande visat att skillnaden mellan skolformerna krymper kraftigt när man tar hänsyn till elevbakgrund. SALSA-raden är därför den mest rättvisande jämförelsen på den här sidan.
Betygsavvikelsen säger om skolans betyg ligger över eller under dess resultat på nationella prov — inte om betygen är felaktiga. Generös och sträng betygssättning är båda försvarbara; siffran är en avvikelse, inte ett omdöme.
Fristående är inte en enhetlig grupp: koncernskolor, föräldrakooperativ, konfessionella skolor och små stiftelser skiljer sig mer sinsemellan än från kommunala skolor. Huvudmannasidorna visar samma mått per skolkedja.

Så har vi räknat

Grundskolor i Skolverkets register med ett redovisat meritvärde i årskurs 9 (1 537 skolor läsåret 2024/25) delas efter huvudman: kommunal eller enskild (fristående). Varje medelvärde är elevviktat — en skola med 600 elever väger 600 gånger en med en elev — och båda huvudmantyperna räknas med samma metod, den som också ger kommunernas meritvärde på Velja.

Lärarbehörighet (andel lärare med legitimation och behörighet i ämnet) och betygsavvikelse (skolans meritvärde delat med 16 minus dess snitt på nationella prov i svenska, engelska och matematik) räknas på samma sätt över de skolor som redovisar respektive uppgift. SALSA är Skolverkets egen modell: den anger per skola om det faktiska meritvärdet ligger över eller under vad föräldrarnas utbildningsnivå, andelen nyinvandrade och andelen pojkar förutsäger; här räknas hur många skolor av varje typ som ligger minst tio poäng över respektive under.

Skolor utan redovisad uppgift ingår inte i den siffran — inget värde fylls i. Små skolor saknar oftare värden eftersom Skolverket sekretessbelägger små grupper.

Underlaget på Velja

Bästa friskolorna Bästa kommunala skolorna Skolor som lyfter eleverna (SALSA)Betyg mot nationella prov Skolkedjor och andra huvudmän

Vanliga frågor

Har friskolor högre meritvärde än kommunala skolor?

Ja, elevviktat 249,1 mot 226,0 läsåret 2024/25 — +23,1 poäng. Men skillnaden förklaras till stor del av elevsammansättning: mot vad SALSA förutsäger ligger andelen skolor över och under förväntan mycket närmare varandra mellan skolformerna.

Har friskolor fler behöriga lärare?

Nej. Elevviktat är 75 % av lärarna i kommunala grundskolor behöriga mot 69 % i fristående (2025/26). Skillnaden syns i nästan alla län.

Sätter friskolor högre betyg i förhållande till nationella prov?

Elevviktat ligger fristående skolors betyg 1,1 betygspoäng över sina resultat på nationella prov, kommunala skolors 0,9 över (466 respektive 1 048 skolor). Avvikelsen är ett mått på förhållandet betyg–prov, inte ett bevis på felaktig betygssättning.

Varför är siffrorna elevviktade?

Ett oviktat medel över skolor låter en skola med 30 elever väga lika mycket som en med 900. Elevviktat svarar på frågan ”hur går det för eleverna i respektive skolform”, och det är samma metod som Veljas kommunsiffror och rikssnittet på skolsidorna använder.

Fler analyser

Källor

Läsåret 2024/25 (betyg), 2025/26 (personal) · Senast uppdaterad: Augusti 2026

Skolverket — Planned Educations API: Skolverkets öppna API — meritvärde, lärarbehörighet, nationella prov och elevantal per skolenhet
Skolverket — SALSA (SIRIS): SIRIS — modellberäknat meritvärde per skolenhet, läsåret 2024/25

Analysen räknas om vid varje publicering från samma data som skol- och kommunsidorna; den kan därför inte beskriva en äldre årgång än de. Vill du använda siffrorna: ange Velja och Skolverket som källa.