Analyser

Friskolor mot kommunala skolor — vem har högst meritvärde, och beror det på skolan?

Elevviktat har fristående grundskolor ett meritvärde på 249,4 mot 227,6 för kommunala — +21,8 poäng, räknat över 485 respektive 1 097 skolor med redovisat värde. Lärarbehörigheten går åt andra hållet: 75 % av lärarna i kommunala skolor är behöriga mot 69 % i fristående (elevviktat). Mot vad elevunderlaget förutsäger (SALSA) ligger 48 % av de fristående åk 9-skolorna över förväntan och 15 % under, mot 20 % respektive 32 % för de kommunala — så en stor del av meritvärdesgapet är elevsammansättning, inte skola.

249,4Meritvärde, fristående

Läsåret 2025/26

Stora eller små grundskolor — vilka har högst meritvärde, och beror det på storleken?

Elevviktat har grundskolor med 800 elever eller fler ett meritvärde i årskurs 9 på 251,1 mot 219,2 för skolor med under 200 elever — +31,9 poäng, med rikssnittet 233,2 emellan, och varje storleksgrupp ligger högre än den närmast mindre gruppen. Lärarbehörigheten går åt samma håll (79 % mot 64 %, rikssnitt 74 %), och andelen skolor som ligger över vad elevunderlaget förutsäger enligt SALSA är 43 % bland de största mot 27 % bland de minsta. Men storlek samvarierar med läge, huvudman och elevsammansättning: andelen skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö går från 15 % bland de minsta till 44 % bland de största, 52 % av de minsta skolorna är fristående mot 21 % av de största, och elevunderlaget skiljer sig mellan grupperna — sambandet visar var eleverna går, inte att storleken i sig lyfter resultaten.

251,1Meritvärde, 800 elever eller fler

Läsåret 2025/26

Sätter skolkoncernerna betyg över sina elevers resultat på nationella prov?

Läsåret 2024/25 var 22 % av slutbetygen i svenska, engelska och matematik i landets grundskolor högre än elevens eget provbetyg och 7 % lägre — en övervikt på 15 procentenheter. Bland 9 skolkoncerner och stora huvudmän med minst 5 skolor med värde går övervikten från +20 (Raoul Wallenbergskolorna, 5 skolor) till +11 (Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, 43 skolor). Alla kommunala grundskolor ligger på +16 och alla fristående på +13. 3 av de 9 grupperna har en större övervikt av betyg över provbetyget än de kommunala skolorna (+16).

+20Störst övervikt av högre betyg

Läsåret 2024/25 (slutbetyg och provbetyg)

Var har grundskolorna störst andel behöriga lärare — och hur stor är spridningen mellan kommunerna?

Elevviktat har 74,2 % av grundskolornas lärare i landet legitimation och behörighet i minst ett av sina ämnen (läsåret 2025/26), men mellan kommunerna skiljer det 48,9 procentenheter: Vadstena ligger högst med 94,3 % och Gällivare lägst med 45,4 %, räknat över de 276 kommuner där minst 3 grundskolor redovisar uppgiften. De mittersta 80 procenten av kommunerna ligger mellan 62,0 % och 80,0 %. På länsnivå är avståndet mindre men tydligt: Västerbottens län har 78,3 % behöriga lärare och Jämtlands län 65,1 %, båda elevviktat.

94,3 %Högst andel behöriga

Läsåret 2025/26 (personalstatistik)

Kommunerna som höjt sitt meritvärde mest — och de som tappat

Av de 123 kommuner som kan jämföras — minst 3 åk 9-skolor med meritvärde både 2021/22 och 2025/26, som tillsammans står för minst 50 % av kommunens elever — har Laholm höjt sitt elevviktade meritvärde mest: 200,5 → 222,3, +21,8 poäng över 3 skolor, medan riket som helhet steg 0,5 poäng mellan samma läsår (233,2 → 233,7, räknat med samma metod över 1 335 skolor). Störst tapp har Övertorneå med −20,6 poäng (225,6 → 205,0, 3 skolor). 55 kommuner ligger högre än fyra läsår tidigare, 68 lägre — räknat på samma skolor i båda åren, så förändringen speglar resultat och inte vilka skolor som råkar rapportera.

Laholm +21,8Största lyft

Läsåren 2021/22 och 2025/26

Kommunal eller enskild förskola — vem har tätast bemanning, och gäller det i hela landet?

Barnviktat går det 5,2 barn per årsarbetare i kommunala förskolor och 5,3 i enskilda (rikssnitt 5,2; lägre är tätare bemanning), räknat över 5 627 respektive 2 430 förskolor med redovisat värde — de enskilda har 0,1 barn fler per årsarbetare. Rikssiffran gäller inte i hela landet: i 15 av de 21 län där båda typerna har minst 5 förskolor har de enskilda färre barn per årsarbetare än de kommunala, i 3 fler och i 3 lika många — rikssiffran sätts av Stockholms län, som har 43 % av barnen i enskilda förskolor och där de enskilda har fler barn per årsarbetare. I utbildning skiljer det 14 procentenheter: 48 % av personalen i kommunala förskolor har förskollärarlegitimation mot 34 % i enskilda (barnviktat, 5 730 respektive 2 496 förskolor).

5,2Barn per årsarbetare, kommunala

Verksamhetsåret 2025 (Kolada)