Analyser

Friskolor mot kommunala skolor — vem har högst meritvärde, och beror det på skolan?

Elevviktat har fristående grundskolor ett meritvärde på 249,1 mot 226,0 för kommunala — +23,1 poäng, räknat över 482 respektive 1 055 skolor med redovisat värde. Lärarbehörigheten går åt andra hållet: 75 % av lärarna i kommunala skolor är behöriga mot 69 % i fristående (elevviktat). Mot vad elevunderlaget förutsäger (SALSA) ligger 47 % av de fristående åk 9-skolorna över förväntan och 17 % under, mot 21 % respektive 32 % för de kommunala — så en stor del av meritvärdesgapet är elevsammansättning, inte skola.

249,1Meritvärde, fristående

Läsåret 2024/25 (betyg), 2025/26 (personal)

Stora eller små grundskolor — vilka har högst meritvärde, och beror det på storleken?

Elevviktat har grundskolor med 800 elever eller fler ett meritvärde i årskurs 9 på 250,7 mot 222,3 för skolor med under 200 elever — +28,4 poäng, med rikssnittet 232,0 emellan, och varje storleksgrupp ligger högre än den närmast mindre gruppen. Lärarbehörigheten går åt samma håll (79 % mot 64 %, rikssnitt 74 %), och andelen skolor som ligger över vad elevunderlaget förutsäger enligt SALSA är 44 % bland de största mot 27 % bland de minsta. Men storlek samvarierar med läge, huvudman och elevsammansättning: andelen skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö går från 14 % bland de minsta till 44 % bland de största, 54 % av de minsta skolorna är fristående mot 21 % av de största, och elevunderlaget skiljer sig mellan grupperna — sambandet visar var eleverna går, inte att storleken i sig lyfter resultaten.

250,7Meritvärde, 800 elever eller fler

Läsåret 2024/25 (betyg), 2025/26 (personal)

Sätter skolkoncernerna betyg över sina elevers resultat på nationella prov?

Elevviktat sätter landets grundskolor med årskurs 9 betyg som ligger 1,0 betygspoäng över elevernas resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik (1 514 skolor med värde, läsåret 2024/25). Bland 11 skolkoncerner och stora huvudmän med minst 5 skolor med värde varierar avvikelsen från +1,9 (JENSEN Education College AB, 11 skolor) till +0,8 (Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, 43 skolor) — ett spann på 1,1 betygspoäng, vilket motsvarar ungefär 18 meritvärdespoäng. Kommunala grundskolor ligger på +0,9 och fristående på +1,1, elevviktat på samma sätt; 10 av de 11 grupperna ligger över den kommunala referensen.

+1,9Högst betyg mot prov

Läsåret 2024/25 (betyg och nationella prov)

Var har grundskolorna störst andel behöriga lärare — och hur stor är spridningen mellan kommunerna?

Elevviktat har 74,2 % av grundskolornas lärare i landet legitimation och behörighet i minst ett av sina ämnen (läsåret 2025/26), men mellan kommunerna skiljer det 48,9 procentenheter: Vadstena ligger högst med 94,3 % och Gällivare lägst med 45,4 %, räknat över de 275 kommuner där minst 3 grundskolor redovisar uppgiften. De mittersta 80 procenten av kommunerna ligger mellan 62,2 % och 80,0 %. På länsnivå är avståndet mindre men tydligt: Västerbottens län har 78,4 % behöriga lärare och Jämtlands län 65,1 %, båda elevviktat.

94,3 %Högst andel behöriga

Läsåret 2025/26 (personalstatistik)

Kommunerna som höjt sitt meritvärde mest — och de som tappat

Av de 122 kommuner som kan jämföras — minst 3 åk 9-skolor med meritvärde både 2020/21 och 2024/25, som tillsammans står för minst 50 % av kommunens elever — har Härjedalen höjt sitt elevviktade meritvärde mest: 213,6 → 232,4, +18,8 poäng över 3 skolor, medan riket som helhet sjönk 3,7 poäng mellan samma läsår (236,6 → 232,9, räknat med samma metod över 1 281 skolor). Störst tapp har Österåker med −24,0 poäng (247,9 → 223,9, 8 skolor). 31 kommuner ligger högre än fyra läsår tidigare, 90 lägre och 1 oförändrat — räknat på samma skolor i båda åren, så förändringen speglar resultat och inte vilka skolor som råkar rapportera.

Härjedalen +18,8Största lyft

Läsåren 2020/21 och 2024/25

Kommunal eller enskild förskola — vem har tätast bemanning, och gäller det i hela landet?

Barnviktat går det 5,2 barn per årsarbetare i kommunala förskolor och 5,3 i enskilda (rikssnitt 5,2; lägre är tätare bemanning), räknat över 5 748 respektive 2 501 förskolor med redovisat värde — de enskilda har 0,1 barn fler per årsarbetare. Rikssiffran gäller inte i hela landet: i 16 av de 21 län där båda typerna har minst 5 förskolor har de enskilda färre barn per årsarbetare än de kommunala, i 4 fler och i 1 lika många — rikssiffran sätts av Stockholms län, som har 43 % av barnen i enskilda förskolor och där de enskilda har fler barn per årsarbetare. I utbildning skiljer det 14 procentenheter: 48 % av personalen i kommunala förskolor har förskollärarlegitimation mot 34 % i enskilda (barnviktat, 5 730 respektive 2 496 förskolor).

5,2Barn per årsarbetare, kommunala

Verksamhetsåret 2025 (Kolada)