Analys · Grundskola · Läsåret 2024/25 (betyg), 2025/26 (personal)

Stora eller små grundskolor — vilka har högst meritvärde, och beror det på storleken?

Elevviktat har grundskolor med 800 elever eller fler ett meritvärde i årskurs 9 på 250,7 mot 222,3 för skolor med under 200 elever — +28,4 poäng, med rikssnittet 232,0 emellan, och varje storleksgrupp ligger högre än den närmast mindre gruppen. Lärarbehörigheten går åt samma håll (79 % mot 64 %, rikssnitt 74 %), och andelen skolor som ligger över vad elevunderlaget förutsäger enligt SALSA är 44 % bland de största mot 27 % bland de minsta. Men storlek samvarierar med läge, huvudman och elevsammansättning: andelen skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö går från 14 % bland de minsta till 44 % bland de största, 54 % av de minsta skolorna är fristående mot 21 % av de största, och elevunderlaget skiljer sig mellan grupperna — sambandet visar var eleverna går, inte att storleken i sig lyfter resultaten.

Meritvärde, 800 elever eller fler

250,7

57 skolor · 51 890 elever

Meritvärde, under 200 elever

222,3

290 skolor · 37 410 elever

Rikssnitt, elevviktat

232,0

alla grundskolor med redovisat meritvärde

Över SALSA-förväntan, störst mot minst

44 % mot 27 %

andel av 57 respektive 218 skolor med SALSA-värde

Diagram

Meritvärde åk 9 per skolstorlek (elevviktat)

Under 200
290 skolor · 37 410 elever
222,3
200–399
612 skolor · 174 900 elever
223,0
400–599
426 skolor · 205 060 elever
233,4
600–799
149 skolor · 100 490 elever
239,0
800 eller fler
57 skolor · 51 890 elever
250,7

Rikssnitt 232,0

Storlek = skolenhetens hela elevantal över alla årskurser den undervisar, inte antalet elever i årskurs 9. Skalan börjar på 180 för att skillnaderna ska synas — läs avstånden mellan staplarna, inte deras längd.

Per storleksgrupp

Elever på skolan	Skolor	Elever	Meritvärde	Behöriga lärare	Över SALSA-förväntan	Under SALSA-förväntan	Andel fristående
Under 200	290	37 410	222,3	64 % (268 skolor)	27 % av 218	32 % av 218	54 %
200–399	612	174 900	223,0	70 % (590 skolor)	24 % av 603	33 % av 603	29 %
400–599	426	205 060	233,4	75 % (399 skolor)	30 % av 426	24 % av 426	24 %
600–799	149	100 490	239,0	76 % (136 skolor)	37 % av 149	21 % av 149	19 %
800 eller fler	57	51 890	250,7	79 % (48 skolor)	44 % av 57	7 % av 57	21 %

Meritvärde och lärarbehörighet är elevviktade medelvärden över skolorna i gruppen (rikssnitt 232,0 respektive 74 %, elevviktat). SALSA-andelarna räknas av de skolor i gruppen som har ett SALSA-värde; andel fristående räknas i skolor, inte elever.

Vad siffrorna inte säger

Sambandet är en samvariation, inte en orsak. Stora skolor ligger oftare i storstäderna (44 % av de största mot 14 % av de minsta ligger i Stockholm, Göteborg eller Malmö), och elevernas bakgrund — den faktor som väger tyngst för meritvärdet — skiljer sig mellan grupperna. Huvudmannen skiljer sig också: 54 % av de minsta skolorna är fristående mot 21 % av de största, och eftersom fristående skolor i snitt har högre meritvärde än kommunala (249,1 mot 226,0, elevviktat) drar den skillnaden åt andra hållet än storleksmönstret. En stor skola är inte bättre för att den är stor.
Storleken avser hela skolenheten, inte klassen eller årskursen. En F–9-skola med 600 elever har ungefär 60 elever i årskurs 9, en 7–9-skola med 600 elever ungefär 200 — de hamnar i samma grupp här men är olika skolor att gå på. Sidan säger inget om klasstorlek, som Skolverket inte publicerar per skolenhet.
SALSA-andelen är det närmare testet, eftersom den tar hänsyn till elevbakgrund. Den visar att mönstret delvis består: 44 % av de största skolorna ligger över förväntan och 7 % under, mot 27 % respektive 32 % bland de minsta. Men SALSA-värdet är ett avrundat årsvärde som för en enskild skola i median flyttade sig 9 poäng mellan läsåren 2023/24 och 2024/25, och det finns bara för 218 av de 290 minsta skolorna, så andelarna för de små grupperna är osäkrare än för de stora.
De minsta skolorna är underrepresenterade. Skolverket sekretessbelägger meritvärdet när få elever går ut årskurs 9, och 93 årskurs 9-skolor med under 200 elever saknar redovisat värde och ingår inte — mot 33 i de fyra större grupperna tillsammans, och ytterligare 119 årskurs 9-skolor saknar både meritvärde och elevantal. Gruppen ”under 200 elever” beskriver alltså de små skolor som är stora nog att få ett värde publicerat, inte alla små skolor.

Så har vi räknat

Grundskolor i Skolverkets register som undervisar årskurs 9, har ett redovisat meritvärde i årskurs 9 och ett känt elevantal — 1 534 skolenheter — delas i fem storleksgrupper efter elevantal: under 200, 200–399, 400–599, 600–799, 800 eller fler elever. Meritvärdet är skolans senast publicerade: för 1 497 av skolorna läsåret 2024/25, för de övriga 37 det senaste läsår skolan redovisat. Elevantalet är skolenhetens hela antal elever över alla årskurser den undervisar, inte antalet i årskurs 9. 245 årskurs 9-skolor saknar redovisat meritvärde och 3 saknar elevantal; de ingår inte.

Meritvärdet per grupp är elevviktat — en skola med 600 elever väger 600 gånger en med en elev — genom samma beräkning som ger kommunernas meritvärde på Velja, och läses mot det elevviktade rikssnittet 232,0, aldrig mot det oviktade skolmedelvärdet. Lärarbehörighet (andel lärare med legitimation och behörighet i ämnet, 2025/26) viktas på samma sätt över de skolor i gruppen som redovisar den och läses mot det elevviktade rikssnittet 74 %, som räknas över alla grundskolor, även de utan årskurs 9.

SALSA är Skolverkets egen modell: per skola anger den om det faktiska meritvärdet ligger över eller under vad föräldrarnas utbildningsnivå, andelen nyinvandrade och andelen pojkar förutsäger. Här räknas hur stor andel av skolorna i varje grupp som ligger minst tio poäng över respektive under förväntan, av de skolor som har ett SALSA-värde (läsåret 2024/25). Andel fristående är andelen skolenheter med enskild huvudman i gruppen. Skolor utan redovisad uppgift ingår inte i den siffran — inget värde fylls i.

Underlaget på Velja

Bästa grundskolorna Skolor som lyfter eleverna (SALSA)Friskolor mot kommunala skolor

Vanliga frågor

Har stora grundskolor högre meritvärde än små?

Ja, i genomsnitt: elevviktat 250,7 för skolor med 800 elever eller fler mot 222,3 för skolor med under 200 elever läsåret 2024/25 (+28,4 poäng, rikssnitt 232,0). Men skillnaden är ett genomsnitt över grupper som skiljer sig i läge, huvudman och elevsammansättning — inte ett mått på vad storleken gör.

Gäller mönstret även om man bara räknar kommunala skolor?

Ja. Bland enbart kommunala skolor har de med 800 elever eller fler elevviktat 250,4 mot 216,1 för de med under 200 elever (+34,3 poäng, 45 respektive 134 skolor). Att andelen fristående sjunker med storleken förklarar alltså inte skillnaden — bland kommunala skolor ensamma är den större.

Betyder det att man bör välja en stor skola?

Nej, inte av den här siffran. Meritvärdet speglar i hög grad vilka elever som går på skolan. Mot vad elevunderlaget förutsäger (SALSA) ligger 44 % av de största skolorna över förväntan mot 27 % av de minsta, så en del av mönstret består även med hänsyn till elevbakgrund — men det är andelar räknade på 57 respektive 218 skolor, inte ett omdöme om någon enskild. För en enskild skola säger dess egen SALSA-läsning och dess betyg mot nationella prov mer än storleken.

Vad räknas som skolans storlek här?

Skolenhetens hela elevantal enligt Skolverket, över alla årskurser enheten undervisar — inte antalet elever i årskurs 9 och inte klasstorleken. En F–9-skola och en 7–9-skola med lika många elever hamnar i samma grupp trots att den senare har ungefär tre gånger så många niondeklassare.

Fler analyser

Källor

Läsåret 2024/25 (betyg), 2025/26 (personal) · Senast uppdaterad: Augusti 2026

Skolverket — Planned Educations API: Skolverkets öppna API — meritvärde, lärarbehörighet, årskurser och elevantal per skolenhet
Skolverket — SALSA (SIRIS): SIRIS — modellberäknat meritvärde per skolenhet, läsåret 2024/25

Analysen räknas om vid varje publicering från samma data som skol- och kommunsidorna; den kan därför inte beskriva en äldre årgång än de. Vill du använda siffrorna: ange Velja och Skolverket som källa.