Eda

Eda, längst upp mot norska gränsen, är en av Värmlands mest glesbefolkade kommuner med sina knappt 9 000 invånare spridda över stora ytor. Här är skogen och gränsen till Norge de stora präglen, och samhället har alltid varit beroende av skogsbruk och gränshandel. Bostadspriserna är anmärkningsvärt låga: småhus kostar i snitt 1,6 miljoner kronor, vilket ger en överkomlighet på bara 4,2 årslöner. Det är prisnivåer som få andra ställen i Sverige kan erbjuda. Men bakom de låga priserna ligger en svag arbetsmarknad. Medianlönen är 32 000 kronor, klart under rikssnittet, och kommunalskatten är 33,88 procent – betydligt högre än riksgenomsnittet. Grannkommuner som Arvika, Årjäng och Sunne visar liknande mönster: låga löner, höga skatter, begränsade jobb. Skolresultaten ligger på 210, under riksgenomsnittet, men brottsligheten är låg – bara 60 anmälda brott per 1 000 invånare, vilket är bland de lägsta i landet. Avståndet till större arbetsmarknader gör pendling svår; Karlstad ligger över en timme bort, Arvika närmare en halvtimme. Eda fungerar bäst för den som arbetar på distans, är egenföretagare eller inte längre är beroende av arbetsmarknad. För den som kan ta sig den friheten erbjuder kommunen ett prisvärt, lugnt och naturnära liv.