Skolrapporten 2026

1. Betyg mot nationella prov — var avviker de mest?

För 1 402 skolor redovisar Skolverket hur elevernas slutbetyg i åk 9 förhåller sig till deras eget provbetyg i svenska, engelska och matematik — här läsåret 2024/25, det senaste Skolverket redovisat (proven publiceras efter betygen). I riket var 22 % av slutbetygen högre än elevens provbetyg och 7 % lägre. I friskolorna var andelarna 19 % och 6 %, i de kommunala skolorna 23 % och 7 %. Andelarna säger inte vem som sätter rätt betyg: slutbetyget bygger på hela årets arbete, provbetyget på ett provtillfälle, och eleverna skiljer sig mellan skolorna. Friskolor mot kommunala skolor i sin helhet. Nedan länen; rapporten pekar inte ut enskilda skolor för ett mått som hela landet delar, men listan per skola finns på sajten.

Hela listan: betyg mot provbetyg per skola

2. Skolorna som lyft — och tappat — mest

Lyften: förändring i meritvärde från skolans första till senaste rapporterade år, bland skolor med minst 200 elever (minst tre rapporterade år krävs) — i en mindre skola kan en enda årskull flytta snittet mer än skolan gör. Tappen redovisas per kommun: elevviktat meritvärde över samma skolor läsåret 2021/22 och 2025/26.

Hela listorna: mest förbättrade skolor och kommunernas förändring

3. Lärarbehörighet — kommunerna i topp och botten

Andelen lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett av de ämnen de undervisar i, elevviktat per kommun. Rangordnat bland de 276 kommuner som har minst tre grundskolor.

4. Tryggast enligt eleverna

Skolenkätens trygghetsindex (0–10) bland elever i åk 8 — den mest kritiska åldersgruppen. Minst 20 svar och 50 % svarsfrekvens krävs, och skolan ska ha minst 200 elever.

Ladda ner datasetet

Hela underlaget — meritvärde, betyg mot provbetyg, lärarbehörighet och huvudman för varje skolenhet — är fritt att ladda ner, analysera och citera (CC BY 4.0, ange Velja och Skolverket som källor).

Metod i korthet

Betyg mot provbetyg är Skolverkets jämförelse elev för elev: andelen elever vars slutbetyg i svenska, engelska och matematik var högre, lika eller lägre än deras eget provbetyg i ämnet. Ämnena läggs ihop viktat med antalet elever. Skolverket redovisar ett ämne när minst 15 elever har båda betygen, och en skola räknas med när alla tre ämnena finns. Måttet är en indikator — betyg och prov mäter inte exakt samma sak — men systematiska skillnader över tid är värda att granska.

177 resursskolor och 3 sjukhusskolor enligt Skolverkets register ingår inte i listorna: de tar bara emot elever i behov av särskilt stöd eller elever som vårdas på sjukhus, så deras siffror beskriver vilka elever de tar emot och går inte att jämföra med andra skolors. De räknas med i kommunernas och rikets snitt och finns i datasetet, markerade i en egen kolumn.

Rapporten nämner en skola bara för något positivt — ett lyft i meritvärde eller hög trygghet — och bara om den har minst 200 elever. Betyg mot prov redovisas per län och nedgångar per kommun. Sajtens egna listor per skola visar båda riktningarna.

Fullständig metodbeskrivning, källförteckning och kända begränsningar: velja.se/om-metod. Presskontakt: info@velja.se.