Habo

Habo har på bara några decennier förvandlats från en lantlig kommun till en av regionens mest eftertraktade villaorter. Med bara 50 anmälda brott per tusen invånare är det landets sjätte tryggaste kommun, och med ett meritvärde på 235 i årskurs 9 hör skolorna till de främsta i Jönköpings län. Det är en klassisk pendlarkommun där många jobbar i Jönköping men väljer att bo här för lugnare gator, bättre skolor och närhet till sjön. Medianlönen ligger på 35 000 kronor, över både läns- och rikssnitt, vilket speglar en välutbildad och ofta väletablerad befolkning. Men kontrasten till huspriserna är slående: ett småhus kostar i snitt 3,2 miljoner kronor, vilket motsvarar 7,6 årslöner och gör Habo betydligt mindre överkomligt än grannkommuner som Mullsjö eller Tidaholm. Skatten är relativt hög, 33,93 procent, men för många känns det som en acceptabel kostnad när barnen kan gå hem från skolan utan oro och grannskapet har en stark gemenskap. För den som redan äger eller har råd att köpa här är Habo en av länets mest attraktiva platser att slå sig ner på. För den som står utanför bostadsmarknaden är det däremot en utmaning att ta sig in.

I Habo finns 13 förskolor med i snitt 5,1 barn per årsarbetare, i nivå med rikssnittet. Grundskolorna (7 st) har ett genomsnittligt meritvärde på 230,1 poäng i åk 9, i nivå med rikssnittet — kommunen placerar sig på plats 34 av 290.

Habo har inget eget gymnasium — elever pendlar till närliggande kommuner. Trygghetsmässigt ligger kommunen på plats 6 av 290 med 50 anmälda brott per 1 000 invånare.